Trä är den nya svarta. Nja, kanske inte fullt så enkelt. Men entusiasmen för höga hus i trä gick inte att ta miste på under konferensen Bygg i trä! som ordnades i Karlstad i mitten av februari.
Foto: Maria Fallström
Hus byggda i trä är på intet sätt någon nyhet. Så har vi ju gjort i många hundra år, och dagens produktion av småhus består till uppemot 90 procent av trähus. Men de stora stadsbränderna som härjade i Sverige under 1800-talets andra hälft ledde till ett förbud mot att bygga mer än två våningar trä. Det höll i sig ända fram till EU-inträdet 1994. Detta trots att brandväsendet länge vetat att en träbalk i ett brinnande hus håller betydligt längre än en motsvarande balk i stål eller betong.
– Faktum är att Sverige exporterade trähus i paviljongform redan i början av 1800-talet, berättade Susanne Rudenstam på Träbyggnadskansliet. Men det är klart att ett förbud i över hundra år gör att allt industriellt kunnande och all industriell utveckling försvinner.
Foto: Fredrik Holm
De första tio åren hände heller inte mycket. Men några år in på det nya årtusendet började de höga trähusen dyka upp här och var. Nu är nyproduktionen uppe i kanske 10 procent av det årliga byggandet. Lite förenklat kan man säga att trähusen tagit en procents marknadsandel per år.
– Någon större konkurrent till andra material är det ännu inte, menar Susanne, eftersom byggandet samtidigt ökar så snabbt i Sverige. Men ambitionen är förstås att ta ytterligare marknadsandelar.
Landshövding Kenneth Johansson. Foto: Fredrik Holm
Som professionell förespråkare för träbyggande kan hon stapla upp en rad goda argument: Ett är givetvis klimatet. Den som bygger in trä i sitt hus bygger också in koldioxid som annars hade avgått till atmosfären. Den som i stället väljer betong väljer också en produktion med gigantiska utsläpp.
Hans Andrén, Växjö kommunföretag AB, Nordiska Trästäder och Trästad Sverige. Foto: Fredrik Holm
Ett annat är att trä är ett lätt och smidigt material. I en studie från Londons innerstad krävde ett trähusbygge totalt 93 lastbilstransporter. Ett motsvarande betonghus hade krävt uppemot 700 transporter. Sånt gör skillnad i en trång storstad. Trämoduler kan också till stor del göras klara i förväg, på fabrik, och snabbt lyftas på plats på byggarbetsplatsen. Därför blir själva byggprocessen snabbare och mer skonsam för grannarna.
Wenche Höie, Tretorget. Foto: Fredrik Holm
Ett tredje är att träbyggande kan ge gott om jobb åt en annars krisande landsbygd, med alltifrån skogsbruket till sågverken, limträfabrikerna och anläggningarna som sätter ihop byggmoduler. För det är här den industriella utvecklingen kommer in.
– De verkliga vinsterna kommer när man utvecklat ännu mer förberedda byggmoduler i trä, menar träbyggkonsulten Lars Atterfors. Idag levererar träbyggarna ofta färdiga väggmoduler. I framtiden kommer man kanske att leverera hela rum eller andra volymdelar av höga hus. Kanske kan fönster, inredningsdetaljer och till och med tapeter finnas färdigt den dag leveransen sker till bygget.
Erik Stenhammer, Elverum kommune. Foto: Fredrik Holm
Men en sån utveckling ställer höga krav på att allt blir rätt och av hög kvalitet redan från början. Redan idag är bristen på kompetens något av en flaskhals.
– Med insatser över ett brett spektrum, från utbildning av skogsägare, sågverkspersonal och snickare till utvecklad industrialisering och förfinad marknadsföring kan trähusproduktionen bli en stark näringsgren till gagn för inte minst landsbygd i skogsregioner, menade Värmlands landshövding Kenneth Johansson i sitt inledningsanförande. Det fina är att det kan ske utan att vi tär alltför hårt på jordens resurser.
Maria Hollander, The Paper Province. Foto: Fredrik Holm
Samma tema spann Maria Hollander på. Hon är VD för klusterorganisationen The Paper Province, och några deltagare på konferensen lyfte nog på ögonbrynet när en representant för den värmländska pappersnäringen valt att medverka på en konferens om trähusbyggande. Men det är inte så konstigt, menade Maria Hollander. De värmländska bruken, som i huvudsak tillverkar kartongmaterial, går som tåget just nu. Men det gäller alltid att se runt hörnet och finna utvecklingsvägar för framtiden. Det kan mycket väl vara så att bruken i framtiden släpper in en lång rad entreprenörer på sina fabriker, där de kan ta vara på sidoflöden och förädla dem till produkter med höga mervärden. Och hela tiden med den växande skogen som utgångspunkt.
-Det är ett mycket tydligt sätt att konkretisera modeordet för dagen: bioekonomi. Värmland har alla förutsättningar att bli en provbänk för denna typ av affärsmodeller, menade hon.
Malin Olin, Karlstads universitet och Hållbart byggande i Värmland. Foto: Fredrik Holm
Kommer då stål och betong att vara helt borta ur framtidens byggande? Nejdå, svarade alla föreläsare, sådana material har fortfarande en viktig roll att spela. Ingen ville heller bli betraktad som ”trä-taliban”. Tvärtom, betonade bland andra Malin Olin från föreningen Hållbart byggande i Värmland, som också var en av konferensens arrangörer, gäller det att även i framtiden göra noggranna beräkningar av vilka byggsystem och byggmaterial som leder till den minsta totalbelastningen på miljön. Det kan leda till olika materialval i olika situationer. Självklart kommer betong fortfarande att vara ett huvudalternativ för t ex grundläggningen. Och i Norge har man erfarenheter av att bygga riktigt höga hus. I Bergen håller nu ett 22-våningshus världsrekordet för höga trähus med sina 51 meter. Där lade man in några bjälklag av betong för att göra konstruktionen tillräckligt stel i kampen mot de hårda vindarna.
Susanne Rudenstam, Träbyggnadskansliet. Foto: Maria Fallström
Men det nyvaknade intresset för trähusbyggande har också lett till många spännande upptäckter. En trend som blivit vanligare, framför allt på kontinenten, är att bygga s k massivhus, där hela väggen utgörs av en enda, rejält tjock konstruktion i massivt trä. Trots att det på sätt och vis är en enkel konstruktion, och trots att väggen saknar tätskikt, har sådana byggen visat sig ha bättre energiprestanda än vad man beräknat – något som dessvärre ofta är motsatsen vid konventionella byggen.
Foto: Maria Fallström
Så på framtidens byggen ser vi kanske byggarna lyfta upp stora träblock direkt från lastbilens flak, och på några dagar sätta ett sjuvåningshus på plats. Och på bruken som inte längre har någon avsättning för tidningspapper kanske inredningssnickarna sätter upp tapeter och fönsterfoder till bostäder som småningom kommer på plats i Berlin, eller varför inte i Indiens och Kinas kommande megastäder. Spekulation, javisst, men inte otänkbart.
Fredrik Holm
ordförande Hållbart byggande i Värmland
Läs mer i media:
”Borde bygga mer i trä” – artikel av Anna Nyberg i NWT 18 februari 2016
Trä kan ge lyft för Värmland – artikel av Cecilia of Jocknick i VF 18 februari 2016
Stor konferens om träbyggande – artikel i Skogs Supply den 17 februari 2016
En hyllning till träbyggandets fördelar – artikel av Robert Rundberget i The Paper Provinces nyhetsflöde den 18 februari 2016
