samlade loggor

Vi har ställt frågor till våra partier när det gäller bostadspolitiken. Se här nedan de oavkortade svar som inkommit till oss. 

 

Förhållandet stad och land: Hur kan man få hela Sverige att fungera och vara attraktivt, inte bara de tre storstadsregionerna? Hur kan byggandet av bostäder i mindre tätorter och på landsbygden öka? Vilken typ av koldioxidneutrala kommunikationer kan erbjudas på landsbygden/glesbygd?

Sverige behöver en ny bostadspolitik som kan möta de utmaningar vi står inför i form av bostadsbrist, bostadssegregation och klimatomställning. Vänsterpartiet vill se en statlig bostadspolitik som tar ansvar för att bygga bort bostadsbristen, bryta bostadssegregationen och minska bostadssektorns klimatpåverkan. Detta kräver en statlig bostadspolitik med högre ambitioner.
I dag råder bostadsbrist i en majoritet av landets kommuner. Bristen på bostäder begränsar människors frihet och i förlängningen samhällets utveckling. Det saknas framför allt hyresrätter med rimliga hyror, något marknaden inte klarar av att bygga på egen hand. Bostadsbristen ska byggas bort med en politik för ökat bostadsbyggande, med fokus på miljövänliga hyresrätter med rimliga hyror. För det krävs statliga investeringsstöd som stimulerar ett ökat bostadsbyggande med en sådan inriktning. Vänsterpartiet och regeringen har infört olika former av investeringsstöd. Det är ett viktigt första steg för att öka bostadsbyggandet även om ytterligare satsningar kan behövas framöver.

I takt med de ökade klassklyftorna har bostadssegregationen ökat. Olika grupper lever åtskilda i olika bostadsområden. Skillnaderna mellan dessa områden är ofta mycket stora vad gäller inkomst, utbildningsnivå, hälsa och förväntad livslängd. Bostadssegregationen ska brytas med en politik för minskade klyftor och ett förändrat bostadsbyggande med fokus på en jämlik och hållbar stadsutveckling. För detta krävs insatser i såväl eftersatta som mer välbärgade områden, vilket förutsätter tydlig offentlig styrning, reglering och planering.

Bostadssektorn står i dag för uppemot 40 procent av Sveriges totala energiförbrukning. Bostadssektorn måste därför i högre utsträckning än i dag bidra till klimatomställningen. För att underlätta en omställning till ett energisystem baserat på 100 procent förnybar energi är det viktigt att energianvändningen i byggnader minskar. Det kan ske genom energieffektivisering i såväl befintlig bebyggelse som vid nybyggnation. Därutöver behöver större fokus läggas på att minimera byggnaders klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv, exempelvis vad gäller utsläpp under produktionsfasen.

Vi behöver stärka utbyggnaden av kollektivtrafiken i landsbygden och utveckla det lågtrafikerande järnvägsnätet.


KD vill öka tryggheten genom utökad polisnärvaro även på landsbygden. Det ska finnas fungerande IT-uppkoppling. Vi säger nej till att koppla bort abonnenter från befintliga kopparnät utan att det finns fungerande alternativ. Även den fysiska postutdelningen måste fungera. Vägarna måste underhållas. Framför allt vill vi stärka näringslivet i landsbygden, här har de gröna näringarna särskilt stor betydelse. KD vill öka lönsamheten inom det svenska jordbruket och därmed öka produktionen och Sveriges självförsörjningsgrad. Vi vill sänka skatten på dieselbränsle inom jordbruket. Äganderätten måste värnas, idag är äganderätten hotad inom bl a skogsbruket och för småskaliga vattenkraftsägare.

Vi har idag en kraftigt eftersatt villaproduktion. Få kommuner visar vilja att upplåta/finna mark för nya villaområden trots att efterfrågan är kontinuerligt hög. Villiga kommuner möter svårigheter i dagens vattenlagar som är starkt kostnadsdrivande. Kristdemokraterna vill främja tillkomsten av fler villor, både genom våra kommunala beslutsfattare såväl som förändrade nationella villkor, som tex lättade strandskyddsvillkor.

Den goda utvecklingen för privatbilismens utsläpp bröts under den här mandatperioden, men den tekniska utvecklingen med fler elbilar och bränslesnåla bilar är lovande. Vi har i Sverige goda förutsättningar att ställa om till bl a biodrivmedel och klimatneutral eldrift. Tyvärr är trenden för kollektivtrafik på landsbygd vikande, med färre avgångar i många län och egentligen väldigt få resor som görs med kollektivtrafik (VTI).

Vi går till val på att bygga ett starkare samhälle som håller ihop. För att åstadkomma detta är det viktigt att den statliga närvaron finns i hela landet. Det ger även trygghet för det lokala näringslivet när fler yrkesverksamma finns i orten. Vi har därför under mandatperioden omlokaliserat 20 statliga myndigheter från Stockholm till övriga delar av landet. Vi har också öppnat upp 10 nya servicekontor runt om i landet så att fler kan på ett enklare sätt få kontakt med staten. Utöver har vi i regeringsställning presenterat en historisk första landsbygdsproposition för en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder där vi satsar 1,5 miljarder för likvärdiga livsvillkor och möjligheter samt en välfärd som leder till en långsiktig hållbar utveckling i hela landet. Detta arbete vill vi nu växla upp och därför föreslår vi inför kommande mandatperiod att det ska öppnas upp 55 nya servicekontor. Vi har satt som mål att göra fordonsflottan fossiloberoende till år 2030. Laddinfrastrukturen för elbilar blir allt viktigare för varje dag, och vi vill fortsätta de nuvarande satsningarna för en snabb utbyggnad av laddstolpar i hela landet. Den räckviddsångest som elbilsförare ibland känner vill vi bygga bort genom fler möjligheter till batteriladdning runt om i landet. Det ska göra elbilen till ett alternativ på fler håll i landet. Regeringens satsning på kollektivtrafik i landsbygd uppgår till 199 miljoner kronor 2016, för 2017-2019 beräknas siffran uppgå till 209-230 miljoner kronor per år. Satsningen inriktas på åtgärder för att förbättra järnvägssystemets funktionalitet utanför de stora och mest trafikerade banorna.

Idag råder en obalans mellan stad och landsbygd och det är stor skillnad i möjligheter för och tillgång till arbetstillfällen, utbildning, offentlig service, kollektivtrafik, mobiltäckning och bredband.

Miljöpartiet vill driva en rättvis landsbygdspolitik som tar hänsyn till de lokala förutsättningarna. Vi vill öka Sveriges självförsörjning och ge alla människor möjlighet till delaktighet i samhällsbygget. Vi vill stärka lokal demokrati och lokal förvaltning. Vi vill utveckla Sverige tillsammans.

investera för att minska regionala skillnader och förbättra förutsättningarna för människor att arbeta, leva och bo i landsbygderna

utveckla landsbygdens roll som motor för Sveriges omställning till ett mer hållbart samhälle, med fokus på mat, energi, levande natur och resurshushållning

satsa på goda kommunikationer, tåg och kollektivtrafik i hela landet d vs satsa med på regionala tåg och på höghastighetståg, främja fossilfria transporter som el och biogas

främja företagande och sysselsättning på ett långsiktigt hållbart och jämställt sätt

investera i digitalisering för landsbygdsutveckling i hela landet

förbättra förutsättningarna för finansiering för att bygga på landsbygd genom statliga lånegarantier

Vi vill reformera strandskyddet för att möjliggöra fler strandnära bostäder i områden där inte exploateringstrycket är särskilt hårt. Vi är samtidig en tydlig garant för ett starkt generellt strandskydd som gagnat Sverige väl, både för allmän tillgänglighet längs våra stränder och skydd av biologisk mångfald.

Ett sätt att få igång nybyggnationer på landsbygden är att exempelvis införa det som Karlstads kommun har, dubbel markanvisning. Ska du bygga på attraktiv mark i stan så måste du först bygga bostäder ute i kommunens kransorter. Tills koldioxidneutrala kommunikationer är på sin plats vill vi driva för anropsstyrd kollektivtrafik i Värmland. Detta istället för att bussarna går tomma.

I mindre kommuner är det ofta svårt att bygga bostäder även om behovet är stort. En av anledningarna är att de kommunägda bostadsbolagen tvingas skriva ner värdet på nybyggda fastigheter eftersom marknadsvärdet understiger byggkostnaden. Sedan ”allbolagen” började gälla krävs det att allmännyttiga bostadsföretag, precis som privatägda, drivs affärsmässigt. Därmed försvåras ofta nödvändiga investeringar. Projekt som på pappret går med förlust riskerar att bryta mot EU:s statsstödsregler. Centerpartiet har därför fört fram en rad förslag för att underlätta byggandet av hyresrätter på landsbygden. Vi vill bland annat: • Utreda möjligheten att tillåta portföljvärdering vid förtätning. Om ett bolag förtätar ett befintligt bostadsbestånd bör nedskrivning inte vara nödvändig om beståndet som helhet är korrekt värderat i bokföringen. • Utreda möjligheten till snabbare avskrivning i stället för nedskrivning. Genom snabbare avskrivning under ett antal år, för att få marknadsvärde och bokfört värde att mötas, krävs inte omedelbar nedskrivning när det bokförda värdet marginellt överstiger marknadsvärdet. • Uppdra åt Bokföringsnämnden att tydligare beskriva när nedskrivningar krävs. Ta fram en checklista där det framgår att nedskrivning inte ska behöva ske om ett byggprojekt hållit en rimlig budget, beläggningen är god och hyresintäkterna är tillräckliga. • Inrätta en funktion på Boverket som erbjuder handledning för kommuner när det gäller EU:s statsstödsregler. På så vis minskar risken för att kommuner hamnar i konflikt med dessa regler. 

När det gäller småhus och liknande nybyggnation vill vi göra kraftiga regelförenklingar för bostadsbyggande utanför detaljplanelagt område. Vi vill också avskaffa strandskyddet i sin nuvarande form och låta kommunerna peka ut skyddsvärda områden. 

När det gäller kommunikationer vill vi satsa resurser på upprustning och förstärkning av det finmaskiga järnvägsnätet så att pendling med tåg underlättas. Vi vill också bygga Norrbotniabanan och bygga stambanor för höghastighetståg. Samtidigt vill vi ställa krav på obligatorisk inblandning av biodrivmedel i alla transportslag, även flyget. Dessutom vill vi införa en grön bilbonus som kan ge upp till 100 000 kronor i bonus till de mest klimatvänliga bilarna. På så vis uppstår med tiden också en andrahandsmarknad för bra miljöbilar.

Ska kommuner få ställa specifika krav på byggnation som sker i kommunen? Varför/varför inte?

För att öka bostadsbyggandet bör kommunerna ges en mer offensiv och styrande roll. För att komma till rätta med detta problem har Vänsterpartiet tidigare lagt fram förslag till riksdagen om att kommunerna bör ges ökade möjligheter att återta en byggherres markanvisning i syfte att få tillgång till byggbar mark. Människors möjligheter att välja hur de vill bo bör stärkas. Det är därför angeläget att kommunerna genom en aktiv politik bidrar till ett varierat utbud av bostäder och upplåtelseformer. På så vis förbättras möjligheterna för den enskilde att få ett bra och ändamålsenligt boende. De regler som styr planering och byggande måste vara förutsägbara, enhetliga och fylla sitt syfte. Reglerna finns till för att skydda människor från dåliga bostadsförhållanden samtidigt som utveckling, kvalitet och långsiktig hållbarhet ska stimuleras. En konkret åtgärd för att styra att det byggs bostäder som människor efterfrågar kan också vara att förändra plan- och bygglagen så att kommunerna ges möjlighet att föreskriva en viss upplåtelseform i detaljplan.

Nej, de kommunala särkraven bör inte tillåtas. De fördyrar och försvårar etablering i kommuner.

Kommuner får inte ställa andra tekniska egenskapskrav på byggnadsverk än de som gäller enligt 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Om sådana krav ställs ändå är de utan verkan. Detta tydliggjordes genom den lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2015. Regeln är formulerad så att en kommun som huvudregel inte ska kunna kräva andra tekniska egenskaper i ett avtal om genomförande av en detaljplan, oavsett om det är frågan om ett exploateringsavtal eller ett markanvisningsavtal. Kommunen agerar i dessa situationer som planmyndighet, vilket innebär att förbudet omfattar dessa situationer. Kommunen kan dock fortfarande ställa krav på särskilda tekniska egenskaper i de fall då kommunen inte handlar som myndighet, utan istället agerar i rollen som byggherre, upphandlare eller fastighetsägare. En del kommuner använder främjandeåtgärder för energieffektivt byggande, vilket i sig inte behöver betyda egna tekniska egenskapskrav i strid mot PBL. Det finns många lagliga sätt för kommuner att främja ett sådant byggande, vilket i grunden är positivt då ett hållbart byggande är ett viktigt mål.

Miljöpartiet är i grunden positiv till att kommunerna kan driva sin utveckling genom att ställa särkrav och har inga förslag om att ändra lagstiftningen.

Det anser vi att de ska få. Så länge det är rimliga. Exempelvis krav på gröna tak vid förtätning av grönyta eller dubbel markanvisning.

Vi värnar det kommunala självstyret, och givetvis välkomnar vi att man på lokal nivå har en tät dialog mellan kommunen och byggbranschen. Samtidigt är det viktigt att reglerna inte varierar i för stor utsträckning över landet då det kan försvåra och fördyra nybyggnation.

Var ska frågor om hållbart byggande avgöras? Riksdag/Regionalt? Tycker ni att politiker har tillräckliga verktyg för att påverka i frågorna om mer hållbart byggande? Om inte, varför?

Politiken på alla nivåer behöver ta ett allt större ansvar och inte lämna över frågorna helt till marknaden.

För att främja en framkomlighet för standardiserat byggande är det viktigt att regler är likvärdiga i hela landet. Det finns en social hållbarhetsaspekt med att pressa priserna vid bostadsproduktion, möjlighet till standardisering i bostadsproduktionen är en viktig metod för detta.

I huvudsak via Riksdagen. Den senaste mandatperioden har inneburit ett ökat fokus på miljömässig hållbarhet i byggprocesser och byggmaterial. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har initierat åtgärder för att främja hållbart byggande. Bland annat ses administrativa samt ekonomiska styrmedel över i syfte att minska byggandets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Regeringen har även infört ett statligt stöd för innovativt och hållbart bostadsbyggande. Dessutom har ett nationellt informationscentrum inrättats för att främja energieffektivt byggande och renovering, användning av hållbara material och låg klimatpåverkan.

Miljöpartiet anser att frågor om hållbart byggande bör avgöras på alla nivåer: nationellt, regionalt och lokalt. Nationellt är det bra med mål som kan driva på utvecklingen mot hållbara bostäder och underlättar med hjälp av ekonomiska stöd och lagkrav. Det är viktigt att man på kommunal nivå får verktyg att gå före i arbetet med hållbart byggande. Kommunala planer för grönstruktur, naturvårdsprogram, miljöprogram och översiktsplanering är viktiga verktyg för att öka det hållbara byggandet.

Miljöpartiet vill planera miljösmart genom att ge förutsättningar att ta in ekosystemtjänster i detaljplaneringen så att samhället kan nyttja grönska för att rena vatten och luft, minska buller och skapa klimatanpassade och trevliga boendemiljöer.

Kommunerna har ett stort ansvar för stadsutvecklingen eftersom städerna har planmonopol och ofta äger mycket mark. Kommunerna behöver dock vägledning i form av en lagstiftning som ställer krav på och möjliggör hållbar utveckling. På en regional nivå bör huvudansvaret för olika former av kommunikation ligga. Allt från kollektivtrafik till fiberutbyggnad.

Vi ser inte något behov av ytterligare politiska befogenheter. Däremot är det viktigt att såväl nya byggnader som det befintliga beståndet blir mer energieffektivt. För att möjliggöra detta behövs krav på energieffektivitet. Byggnaders klimatpåverkan under dess totala livscykel måste minska om klimatmålen ska nås. Varje materialslag ska nyttjas optimalt med hänsyn tagen till dess miljöpåverkan och funktion. Användandet av trä i byggmaterial och konstruktioner har en potential att utvecklas och cementindustrin behöver minska sin klimatpåverkan radikalt. Ur hållbarhetssynpunkt är det viktigt att det tas ett samlat grepp kring planering av infrastruktur och nya bostäder. När investeringar i exempelvis järnväg görs bör det gå hand i hand med bostadsbyggande så att kapaciteten i infrastruktursystemen kan utnyttjas på bästa sätt och klimatsmart pendling möjliggörs. Det är också viktigt med en regional planering så att kommunerna kan samverka när det gäller att bygga smart och hållbart samtidigt som man bättre kan tillgodose behoven av kollektivtrafik.

Bör staten ta ett större ansvar än idag för vad som byggs och t ex subventionera NNE-byggande (nära-nollenergibyggnader) eller på annat sätt verka för mer energisnålt byggande? I så fall hur?

I dag sker den största delen av klimatpåverkan under själva nybyggnationen av ett hus. I rapporten Klimatpåverkan från byggprocessen 2014, från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och Sveriges Byggindustrier, konstateras att den totala klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige årligen uppgår till 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Man påvisar också hur klimatbelastningen vid själva byggprocessen motsvarar driften av samma hus under 50 år.

EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda anger att alla hus som uppförs efter 2020 ska vara nära-nollenergibyggnader. Om vi ska klara den målsättningen är det av avgörande betydelse att minska energianvändningen genom att ställa strängare krav på energianvändning vid nybyggnation.

Byggande i nya material och med hjälp av nya tekniker kan vara ett sätt att lyckas bygga både mer miljövänligt och hållbart. Tack vare de rika tillgångarna till skog som finns i Sverige finns t.ex. goda möjligheter att utveckla industriellt byggande i trä. För att det ska bli möjligt krävs dock en stark industriforskning.

Nej staten bör inte använda subventioner i detta syfte. Subventioner dras med gränsdragningsproblem, skapar snedvridande effekter där dåligt förvaltarskap premieras. Dessutom måste subventioner vara enormt stora för att överhuvudtaget ge effekt. Däremot kan det finnas anledning att undersöka förutsättningar för den tyska modellen med energisparlån där fastighetsägare erbjuds förmånliga energisparlån för energiinvesteringar i bostäder.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har infört ett investeringsstöd för byggande av små, klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror. De bostäder och byggnader som anordnas med investeringsstöd ska vara mer energieffektiva än vad som gäller för övrig nyproduktion enligt Boverkets byggregler.

Ja, Miljöpartiet vill verka för mer energisnåla bostäder genom att:

behålla och utveckla det statliga investeringsstödet så att fler bostäder byggs med klimatsmarta byggprocesser och material, samt med lägre hyror.

Underlätta för småskalig och förnybar energiproduktion och lagring i fastigheter

Ett nationellt mål att minst hälften av alla bostäder i flerbostadshus 2025 ska byggas med trästomme.

Klimatdeklaration av nya byggnader ska införas. Energikraven i plan- och bygglagen kompletteras med en deklaration av byggnaders klimatbelastning ur ett livscykelperspektiv.

Införa statligt finansierat energisparlån för renovering av flerbostadshus.

Ändra Boverkets byggregler bör utgå ifrån hur mycket energi fastigheten använder för uppvärmning istället för så kallad köpt energi. Skärpa energikraven i Boverkets byggregler bör kraftigt skärpas och successivt justeras för mer energieffektiva byggnader.

Liberalerna har inte tagit ställning i frågan om subventioner till t.ex. NNE-byggande. Men, istället för dagens dyra byggsubventioner till byggherrar, vill vi korta överklagandeprocesserna och fortsätta förenkla plan- och byggreglerna. Exempelvis ska fler enklare om- och tillbyggnader ska kunna göras utan bygglov.

Vi ser inte byggsubventioner som den bästa lösningen. I stället bör tydliga och långsiktiga regelverk finnas som ställer krav på minskad klimatpåverkan från byggandet. Däremot bör staten vara aktiv när det gäller att stimulera forskning och teknikutveckling.

På vilket sätt arbetar ert parti för att det nationella miljömålet ”God bebyggd miljö” ska uppnås? Att minska den negativa miljöpåverkan är en fråga som berör alla, och begränsar sig inte till styrande partiet. På vilket sätt kan ni få med övriga partier att satsa på miljön, hållbart byggande? Vill ni arbeta parti-/blocköverskridande med detta? I så fall hur?

Vänsterpartiet anser att det nuvarande målet bör avskaffas och föreslår att det införs ett nytt bostadspolitiskt mål för utgiftsområde 18 enligt följande:
”Alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön ska utgå ifrån människors behov, bidra till jämlika förhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten.”
Det mål som i dag finns återspeglar inte de samhällsbehov och utmaningar som bostadsbyggandet kräver.

Vänsterpartiet är alltid berett att förhandla med alla partier utom SD för att göra Sverige bättre. Vi har tagit ansvar i en svår tid och har sett till att Sverige har kunnat styras. Det har lett till att vi har kunna göra de största bostadssatsningarna på 20 år under denna mandatperiod. Vi hade gärna kommit överens om nya viktiga steg i de bostadspolitiska förhandlingarna. Tyvärr var de borgerliga partierna inte lika intresserade av det.

KD verkar på många sätt för detta. Bl a genom de många initiativ som togs av dåvarande bostadsminister Stefan Attefall. Det handlar dels om att minska bostadsbristen så att alla kan bo i lämpliga bostäder. Det handlar också om renare och trivsammare städer, med satsningar på ökat cyklande. Det handlar om en arkitektur som gör att människor trivs. Det handlar om rimliga möjligheter för familjer att köpa egnahem.

Det är en fråga som till stor del löses parti- och blocköverskridande. Vi arbetar brett i riksdagen genom bl a Miljömålsberednignen, där 7 partier ingår. Ett konkret exempel är att Miljömålsberednignens arbete mynnat ut i ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige.

Den s-ledda regeringen har presenterat en sammanhållen politik för levande städer. Regeringen inrättar ett stöd till kommuner för åtgärder till gröna städer: stadsnära grönska, ekosystemtjänster i urban miljö och barns utemiljöer. Med stödet vill regeringen stärka förutsättningarna för att städerna ska utvecklas till levande, gröna, hälsosamma och trygga platser där människor möts och innovationer skapas. Vi vill mer än femdubbla stödet (från 100 mkr till 500 mkr) från 2019.

Den s-ledda regeringen har också tagit fram nya regler för insamling av förpackningar som innebär kraftigt ökade servicekrav på insamlingen som innebär att de i princip ska samlas in från fastigheterna istället för vid insamlingsstationer. Det kommer att öka återvinningen och förenkla för fastighetsägare och spara pengar för de ägare till flerfamiljsfastigheter som idag bekostar sorteringsenheten i fastigheter – de ska nu bekostas av förpackningsinsamlingen. Matinsamlingen ska öka och vi vill också införa insamling av textilier.

Upphandlingen av återvunnet material ska öka genom att Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att ge stöd till och råd till kommuner och regioner som vill ställa krav på återvunnet material i t.ex. byggprojekt.
Men vi har många fler åtgärder för att nå miljömålet: Stöd för energieffektiviserande renovering, utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer, upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem samt upprustning av skollokaler och utemiljöer i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar är några exempel.

Möjligheten att söka stöd genom stadsmiljöavtalet kan, tillsammans med ny vägledning om översiktsplanering för minskad klimatpåverkan, hjälpa kommunerna att få en stadstrafik med mindre miljöpåverkan.

Vi har under mandatperioden tecknat två stora breda överenskommelser kring energi och klimat. Miljö och klimat är långsiktiga frågor som bäst klaras i långsiktiga överenskommelser mellan partierna. Så vill vi fortsätta att arbeta för att klara de miljömål som en bred majoritet i riksdagen står bakom. Nu har vi tillsatt en parlamentarisk beredning med representanter från alla partier för att få till stånd en långsiktig politik för att klara havsmiljöfrågorna.

Miljöpartiet arbetar för att öka andelen grönområden och grönytor i stadsmiljön.

arbetar för att bygga på redan ianspråktagen mark samt att minska ytan för bilen och öka ytan för människor
Inrättat stöd för grön stad och mer anslag till skydd av natur

arbetar för att utveckla och främja förutsättningarna för cykling, tex har regeringen tagit fram en cykelstrategi och infört stöd till elcyklar

minskade luftföroreningar genom att underlätta för fler att välja bort bilen. Inrättande av miljözoner

Miljöpartiet värnar strandskyddet och jobbar med grön- och blåstrukturplanering.

Miljöpartiet vill att fler bostäder ska vara energisnåla och klimatsmarta, och därför ställa krav på mer trä i byggnationer samt att det ställs minimikrav utifrån livscykelperspektiv.

Miljöpartiet har som mål att minst hälften av alla hus byggs med trästomme senast 2025.

När städerna växer måste vi planera bättre i form av tätare städer med grönytor. Genom mindre trafik framförallt av fordon som drivs av fossila bränslen finns förhoppningar om renare luft och lägre bullernivåer vilket förbättrar situationen avsevärt för livsmiljön. Det är också positivt att fler avstår från att äga egen bil för att istället till exempel nyttja bilpooler. Bilpooler och smart kortidshyra av miljöbilar
bör främjas på kommunal nivå genom förbättrade och förenklade regler, till exempel genom attraktiv parkering även på gatumark

Vi arbetar aktivt med många delar för att uppnå miljömålen. Det handlar bland annat om att se till så att bostadsbyggande planeras tillsammans med kollektivtrafik och järnväg. Men också så att det finns goda möjligheter att använda cykel i stället för bil. Vi vill fortsätta arbetet för en giftfri vardag, där farliga kemikalier fasas ut och ersätts med mer hållbara alternativ. Vi vill integrera ekosystemtjänster i planprocessen, ställa krav på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan. Vi vill också föra en politik som leder till ett effektivt byggande som medger att grönområden och parker som är viktiga för rekreation kan bevaras.

Hur löser man avloppsfrågan i framtiden så att man säkerställer att inte virus och bakterier sprids till grundvattnet?

Nära hälften av de 700 000 fastigheter i Sverige som har enskilda avlopp bedöms ha anläggningar som inte är godkända. Ungefär 180 000 av dem är direkt olagliga. HaV fick av den föregående regeringen i uppdrag att utreda metoder för att åtgärda dåliga små avlopp och slutrapporterade uppdraget i september 2013. Vänsterpartiet anser att många förslag från myndigheten är relevanta, som t.ex. tydligare regler. Kostnaden för den enskilde fastighetsägaren kan i dag vara väldigt stor, särskilt i förhållande till fastighetens värde. Vi bedömer dock att behovet är stort av åtgärder som stimulerar gemensamma reningsanläggningar för enskilda avlopp som är gynnsamma för både miljö och fastighetsägare, utöver de insatser som är möjliga inom ramen för särskilda bidrag inom LOVA. Regeringen bör återkomma med förslag till ytterligare åtgärder som stimulerar gemensamma avloppslösningar.

Det är viktigt att rätt kompetens finns hos systemägaren, dvs kommunerna. Komunerna ska fokusera på sina kärnverksamheter och här ingår bl a vatten och avloppsfrågorna.

Om både enskilda och kommuner följer miljöbalkens krav. Kommunen måste kunna klara tillsynen av de enskilda avloppen och regeringen bereder nu ett antal utredningsförslag som skulle kunna ge kommunerna det stöd och förenkling som behov.

Miljöpartiet har i regering tillsatt en utredning för att utreda ett förbud mot slamspridning och att införa krav på obligatorisk fosforutvinning ur slam och Vi vill också inför bättre rening vid reningsverk t ex genom stärkta lagkrav och stärkta resurser för att ha bättre reningstekniker.

En av de viktigaste lösningar på denna frågan är att kommunen i en större utsträckning inventerar de befintliga avloppen för att säkerställa att de håller hög kvalité. Är ett avlopp dåligt så måste det åtgärdas.
De bostadsområden som ligger nära det befintliga VA-nätet vill vi göra det möjligt att kan koppla på sin bostad på nätet.

Vi ser att klimatförändringarna ställer stora krav på samhällsplaneringen. Vi har till exempel föreslagit en blå miljard som bland annat ska användas för att säkerställa dricksvattenförsörjningen. Olika kommuner står också inför olika utmaningar när det kommer till dessa frågor. Vi har i våra budgetmotioner avsatt betydligt mer än regeringen i generella statsbidrag till kommunerna, vilket gör det lättare för kommunerna att prioritera åtgärder efter lokala behov.